Så var det klart. Världen coolast gubbar alla kategorier kommer besöka Ullevi i sommar. Egentligen skulle det ju skett förra året, men så blev (eller kanske fortsatte vara) Keith Richards full och klättrade upp i en palm, ramlade ner och fick operera hjärnan. Men om man tryckt i sig så mycket rök att man på egen ahnd kan fixa Treblinka så klarar man det. Att det dessutom bara var några år sen han slutade skjuta heroin som en annan dricker vatten (och inte för att det var farligt, nej nej. Keith tycker att grejerna blivit för svaga på senare år) plussar såklart på coolhetsfaktorn. Förresten var det tur i alla fall för mig att dom ställde in, för jag hade inga biljetter. Nu gäller det bara att hitta någon att gå med. Mina polare har usel musiksmak, men jag kan ju alltid lära läsarna ett och annat.

Satisfaction

Paint it Black (notera de skrikande tonårsflickorna. Jävlar vad dom fick ligga. Notera också att Brian Jones är med.)

Mixed Emotions. Jag gillar Mick’s sparkdräkt.

Salt of the Earth från spelningen i Atlantic City ‘89. Axl Rose är där och vi kan konstatera att Stones karriär gått lite bättre än hans.

Honky Tonk Woman. 60-talet alltså. Det ser ju för skönt ut.

Brown Sugar. Trevligt att se att killarna även tycker om mörka tjejer också…

It’s only Rock n Roll, och jävlar i helvete vad man gillar det.

You can’t always get what you want.

Det är ju inte annat än att man blir lite motiverade till att haffa en biljett.